One down, four to go.
Ny vecka inledd, som jag och mamma sa igår så kan man räkna veckan som slut när måndagen har varit för sen går det ju så tokigt fort. Läskigt nästan ibland, dagar blir till veckor som blir till månader. Vilket tempo. Jag ser redan fram emot min retreat på landet i Västerbyn. Idag började jag planera hur jag ska hinna träna också. Det blir löpning, simning, massor av armhävningar och situps och kanske lite skuggboxning (när ingen ser...). Långa promenader med lånad hund hoppas jag också på att hinna med. Jag hoppas dessutom att kunna surfa på morbrors trådlösa nätverk som jag har för mig att han har. Kan ju inte klara mig utan fejjan och bloggen. (So much for retreat!)
Helgen som gick var fin! I lördags inledde jag med combat, grymt bra pass med Anna, Gaia och Niclas (resten bryr jag mig inte om, fast hon den söta lilla bruden är tuff förstås, hon räknas också!). Det var ett riktigt skönt pass, de nya kläderna passade riktigt bra, skönt med shorts och linnet var smickrande för figuren. Yey! Och nu har jag dessutom sett att SVEA Träningscenter i Borlänge ingår i resepasset vilket innebär att jag kan träna lite när jag är hemma! Komma och visa hur Combat går till på riktigt. ;)
Lördagen fortsatte med kinamat på en gammal klassisk (läs: sunkig) kinarestaurang tillsammans med Lisa med pojkvän samt kompis. Prat över mat och cider innan det var dags för konsert på Sticky Fingers med Yvonne. En riktigt bra konsert och plötsligt slog det mig varför jag började lyssna på dom in the first place, de var ju med på soundtracket till Fucking Åmål. Of course! Jaja, man kan inte komma ihåg allt. Konserten var bra, lagom mycket folk och lagom lång. Vi traskade vidare mot Haket och Monochrome och satt till stängningsdags och pratade LIA och annat trevligt. Det var en kalaskväll och sällskapet var ypperligt! Tackar! Söndagen var långsam, jag hade ganska dåligt med energi men jag piggnade till framåt eftermiddagen. En finfin helg som avslutades med rökt makrill, färskpotatis och romsås! Idag (måndag) har vi dessutom bakat rabarberpaj. Vi börjar bli bra på det här med mat! Kan man ha rabarberpaj som lunchlåda?
Nu är det en vecka lite drygt kvar innan jag får svar från Falun. Jag vill komma in. Jag önskar väl bara att någon annan kunde bestämma allt det där tråkiga. Jag vet ju att det bara är ett år kvar här nere, det går ju lika fort som tre terminer i Falun så ni kanske tycker att jag är knäpp som ens tänker tanken på att flytta. Å andra sidan så vet jag ju att det kommer en höst, det kommer en lång vinter som inte precis gör det lättare att plocka upp sig ur svackor. Regn, mörker och blåst på västkusten långt borta från de som är bäst på att hjälpa till. Nu mår jag ju bra, jag har hittat människor som jag trivs med och det känns bra förstås. Så det här är inte alls något enkelt beslut, det är inte så att jag packar ihop mina prylar och sticker när beskedet kommer. Det krävs massor. Det krävs att jag ser till att Jesper får någon stans att bo (dubbel hyra känns inte som ett alternativ, tyvärr), det krävs att vi är beredda på att vara ifrån varandra, det krävs helt klart en hel del. Så hjälp gärna till, ge mig gärna olika perspektiv på hur ni tror att det kommer bli och hur ni vill att det ska bli. Ingenting är ju skrivet i sten. Längtar jag tillbaka till Göteborg så finns ju staden kvar, vill vi flytta till Schweiz plötsligt så är det också möjligt. Som jag sa i början, tiden går så fort. Dagar blir till veckor som blir till månader och så plötsligt står jag där på andra sidan igen och undrar varför jag tvekade.
Det jag vet mest är att jag är kär. Nästan så där tokigt kär. I Jesper. Sen dag ett.
Ny vecka inledd, som jag och mamma sa igår så kan man räkna veckan som slut när måndagen har varit för sen går det ju så tokigt fort. Läskigt nästan ibland, dagar blir till veckor som blir till månader. Vilket tempo. Jag ser redan fram emot min retreat på landet i Västerbyn. Idag började jag planera hur jag ska hinna träna också. Det blir löpning, simning, massor av armhävningar och situps och kanske lite skuggboxning (när ingen ser...). Långa promenader med lånad hund hoppas jag också på att hinna med. Jag hoppas dessutom att kunna surfa på morbrors trådlösa nätverk som jag har för mig att han har. Kan ju inte klara mig utan fejjan och bloggen. (So much for retreat!)
Helgen som gick var fin! I lördags inledde jag med combat, grymt bra pass med Anna, Gaia och Niclas (resten bryr jag mig inte om, fast hon den söta lilla bruden är tuff förstås, hon räknas också!). Det var ett riktigt skönt pass, de nya kläderna passade riktigt bra, skönt med shorts och linnet var smickrande för figuren. Yey! Och nu har jag dessutom sett att SVEA Träningscenter i Borlänge ingår i resepasset vilket innebär att jag kan träna lite när jag är hemma! Komma och visa hur Combat går till på riktigt. ;)
Lördagen fortsatte med kinamat på en gammal klassisk (läs: sunkig) kinarestaurang tillsammans med Lisa med pojkvän samt kompis. Prat över mat och cider innan det var dags för konsert på Sticky Fingers med Yvonne. En riktigt bra konsert och plötsligt slog det mig varför jag började lyssna på dom in the first place, de var ju med på soundtracket till Fucking Åmål. Of course! Jaja, man kan inte komma ihåg allt. Konserten var bra, lagom mycket folk och lagom lång. Vi traskade vidare mot Haket och Monochrome och satt till stängningsdags och pratade LIA och annat trevligt. Det var en kalaskväll och sällskapet var ypperligt! Tackar! Söndagen var långsam, jag hade ganska dåligt med energi men jag piggnade till framåt eftermiddagen. En finfin helg som avslutades med rökt makrill, färskpotatis och romsås! Idag (måndag) har vi dessutom bakat rabarberpaj. Vi börjar bli bra på det här med mat! Kan man ha rabarberpaj som lunchlåda?
Nu är det en vecka lite drygt kvar innan jag får svar från Falun. Jag vill komma in. Jag önskar väl bara att någon annan kunde bestämma allt det där tråkiga. Jag vet ju att det bara är ett år kvar här nere, det går ju lika fort som tre terminer i Falun så ni kanske tycker att jag är knäpp som ens tänker tanken på att flytta. Å andra sidan så vet jag ju att det kommer en höst, det kommer en lång vinter som inte precis gör det lättare att plocka upp sig ur svackor. Regn, mörker och blåst på västkusten långt borta från de som är bäst på att hjälpa till. Nu mår jag ju bra, jag har hittat människor som jag trivs med och det känns bra förstås. Så det här är inte alls något enkelt beslut, det är inte så att jag packar ihop mina prylar och sticker när beskedet kommer. Det krävs massor. Det krävs att jag ser till att Jesper får någon stans att bo (dubbel hyra känns inte som ett alternativ, tyvärr), det krävs att vi är beredda på att vara ifrån varandra, det krävs helt klart en hel del. Så hjälp gärna till, ge mig gärna olika perspektiv på hur ni tror att det kommer bli och hur ni vill att det ska bli. Ingenting är ju skrivet i sten. Längtar jag tillbaka till Göteborg så finns ju staden kvar, vill vi flytta till Schweiz plötsligt så är det också möjligt. Som jag sa i början, tiden går så fort. Dagar blir till veckor som blir till månader och så plötsligt står jag där på andra sidan igen och undrar varför jag tvekade.
Det jag vet mest är att jag är kär. Nästan så där tokigt kär. I Jesper. Sen dag ett.
Godnatt!
2 kommentarer:
Puss !
Träningskläderna var supersnygga..jag önskade att jag hittade sånna fynd i reahyllan nångång.:)
Ta med dig din kärlek på midsommar så vi kan få granska honom litemer ingående ;)
*kramizar*
Skicka en kommentar