2009/04/19

Livskvisten.

Nu är det söndag kväll.
Ur både mina och Storpäls högtalare strömmar klassiska toner från fuga och kör. Vi har varit och lyssnat på Bachs H-moll-mässa med Domkyrkokören och Wasa barockorkester i Domkyrkan. Underbara solister, en jätteduktig orkester och kören fyllde kyrkan med helt otrolig musik. Jag själv tyckte om avsnitten med pukor och trumpeter, medan Storpäls tyckte om de mer sorgliga. Som helhet var det verkligen jättebra. En perfekt avslutning på helgen. Det fick några nya små löv att slå ut på livskvisten, ett ord som Storpäls skrev och som jag verkligen fastnade för. Det var vackert. Tänker mig att det ser ut ungefär så här.

I förmiddags hade jag ett bra telefonsamtal med en vän och stöttepelare. Det känns bra att det finns sådana. Vi pratade en lång stund och efteråt kändes det lite bättre. Även om jag grät en del och bara fick lust att rymma hem till henne och katten, så hjälpte hon mig upp en bit igen. Hon tyckte att fiolen skulle bli min nästa plan. Och visst ska den det, jag ska försöka hitta någonstans där jag får spela igen. Och hur kan man inte vilja spela igen efter att ha varit på en sån underbar konsert. Storpäls längtar efter att komponera igen, mina fingrar kliar efter att få spela fiol. Hoppas bara jag kan hitta något! I morgon blir det en tur till biblioteket, försöka hitta partituret till mässan, allt jag kan hitta i musikteori och så boken Shodan till karateversionen av Storpäls.

Det är dags att sova strax. I morgon är det måndag, ledig från skolan men en del att pyssla med inför redovisningen på onsdag. Den känns som ganska okej ändå, när den väl är klar så är det inte så mycket kvar. Bara den där terminologitentan, men det ska väl kunna gå bra!
Apropå tenta, vad tycks om det här svaret på en av frågorna på senaste anatomitentan.
"Vad kan hepatit leda till efter en lång tids sjukdom?" Svar: Döden. Vad ger ni mig för det filosofiska svaret? Rent tekniskt är det inte fel, även om levercirrhos var det som var rätt. Det gäller att ta varje chans man kan till extrapoäng. (Kanske kan en diskussion om Bach hjälpa också i värsta fall, eftersom herr anatomilärare var på samma konsert som vi.)

Godnatt världen. Ta hand om era livskvistar, lite vatten, kärlek, ljus, värme och musik får den att växa lite till. Frid och lycka till alla varelser - överallt.

Inga kommentarer: