2009/10/11

I väntan på...

Det finns ett fenomen inom idrottens värld, framförallt hockey har jag förstått, det heter slutspelsskägg. Man kan säga att jag har kört min egen form av slutspelsskägg, då jag inte velat/vågat skriva något förrän allt var klart, därav den långa tystnaden här på bloggen. Slutspelet i mitt fall har handlat om min kommande boplats. Och nu är slutspelet över, för idag signerade jag mitt första förstahandskontrakt. På en tvårumslägenhet på Östermalm. Och nu kan du resa dig upp igen, det är inte Stockholm vi pratar om, det är Borlänge men det är inte fy skam det heller. Senast den första januari nästa år (påminn mig inte om hur långt det är dit) ställer jag in mina skor i hallen i en fin tvåa med badkar på tassar, walk-in-closet, kök och panoramafönster med utsikt över hela min hemstad. Gissa om jag längtar? Och alla är välkomna på besök. Jag lovar att bjuda på något riktigt gott!

Igår, lördag, var jag och stöttade den lokala kulturen här i stan. Det var Borlänge Orkesterförening som hade höstkonsert med två solister, gitarristen Nils Klöfver och sångaren Tobias Nilsson (Baryton ska tilläggas). Två Borlänge-killar som är mycket duktiga på det de gör. Nils Klöfver spelade en väldigt vacker spansk gitarrkonsert av Rodrigo tillsammans med orkestern och Tobias fick mig att rysa och le då han sjöng "Faktotumarian" ur "Barberaren i Sevilla följt av "Non più andrai farfallone amoroso" ur "Figaros bröllop". Också känd som "Säg farväl lilla fjäril åt nöjen..." Det var en fin konsert som avslutades med Oxbergsvariationer av Erland von Koch, ett fantastiskt stycke som fick mig helt slut. Undrar då hur de på scenen kände det! Mysigt var det att sitta där och lyssna. Speciellt eftersom jag snart får sitta där själv. Gulp. Kan jag ens läsa noter längre? Tänk om jag inte förstår nånting! Jag får hoppas att mina synapser i hjärnan vaknar till liv igen när jag gör något som är väldigt bekant.

Ibland är det bra att behålla vissa kontakter i sitt liv. Min fiolfröken från musikskolan är en sån kontakt. Jag kan bara inte släppa henne. För hennes energi och hennes genomsnälla personlighet. En riktigt mysig fröken och en mycket god vän. Och det är klart att jag nu kan känna att det hade varit roligt att vara lite duktigare, men att få frågan om jag vill vara med och spela adventskonsert med Orkesterföreningen visar att hon ändå vill att jag spelar. För jag tror inte hon säger det för att hon ska, hon fungerar inte så. Att få vara med igen, att få ett "självklart ska du vara med, vi börjar den 22:a, välkommen då" från dirigenten känns väldigt roligt. Det ger både något att ägna tid åt utanför studierna och roliga saker att se fram emot. Så den 28 november spelar jag adventskonsert i Stora Tuna Kyrka för första gången på flera år, det ska bli otroligt roligt. Och på onsdag ska jag gå och titta på alla barnen som spelar på Stråkafton, det är tradition och när jag nu är hemma så tänker jag verkligen passa på. I kombination med konserten i lördags och att jag snart får spela själv är jag väldigt sugen på att köpa mig en ny fiol, har span på en fin på Tradera och letar lite här och var. Jag har inte ekonomi för några rariteter precis, men kan hända dyker det upp något fynd från ingenstans. Pappa sa något om att det skulle finnas en fiol efter hans farfar, tänk om den finns kvar någonstans. Det vore verkligen roligt. Får fråga farmor. Om du vill ge mig en present förresten så önskar jag mig ett axelstöd, ett Kun Voce för att var exakt.

Titta bara vad fint!

Så där. Nu vet du att bostaden är ordnad, att studierna har börjat igen och att jag dessutom har ett fritidsintresse. I morgon ska jag läsa anatomi i ett par timmar samt planera min höst vad det gäller resor. Jag behöver snart åka till Storpäls i Göteborg och hitta på några nya mås-skämt, sen ska jag försöka hinna med Stockholm och kära Rebecca. Jag ska eventuellt följa med till Örebro/Linköping till Halloween men blev också bjuden på Halloweenfest med maskeradtema vilket nog blir väldigt roligt så det lutar väl åt det. Rätt människor att festa med vilket alltid blir succé. Dessutom är det utklädningskrav! Tänkte försöka det där med att göra flera flugor på smällen. Gäller bara att planera så går det nog. Och på onsdag fyller Prinsen ett helt år, han har lärt sig att gå och är världens gosigaste lilla pojk och ett väldigt matvrak. Kalas på lördag!

Stora kramar till alla!

2 kommentarer:

PrincessGaia sa...

skönt at tlivet är ner och upp och inte upponer för dig.
Du saknas här i Gbg av frontrow maffia och när du kommer o hälsar på storpäls så får ni allt ta svängen om oss oxå.
Jag kommer låta dig stå för din inbjudan nån gång till våren med god mat och husrum..kan vara kuligt o spana in "hålan" du föddes och verkar i. och den där lägenheten måste ju upplevas ;)
Gratulerar till välmåendet så hoppas jag att vi hörs snart.
*kramizar*

Dåcktor Erik sa...

Slutspelsskägg ja, jag har semesterskägg och sjukskägg. På semester och när jag är sjuk får det växa. Jag rakade av närmare 6 dagars skäggväxt idag...