uppe på fem! Ah ah ah! Jag vet, jag är några dagar sen, men det är tio år sedan Håkan Hellström släppte sin singel "Känn ingen sorg för mig Göteborg". Tänk att han har funnits med så länge. Kommer så väl ihåg konserten i Brottet i Halmstad, tillsammans med Uggla och The Ark. Hur kär jag blev i Timo och hur snabbt jag köpte biljetter till samma konsert fast i Gropen i Leksand och stod längst fram. Ljuva minnen!
Dessutom passade ju den där textraden väldigt bra just nu. Förra veckan kände jag ett stort hopplöst grått moln sväva ovanför mitt huvud, ingenting kändes särskilt motiverande och stressen gjorde sig påmind. Både genom den kollektiva stressen på jobbet och för att framtiden tornade upp sig framför mig. Träningen uteblev, magkatarren kom och gick och stegen uppför trapporna kändes tunga. När fredagen kom var jag säker på att fredagkvällen skulle bli en sån där ensam, trist sak utan någon som helst förståelse för att människor roade sig. Och det är då det plötsligt slår till, det är då det plötsligt går att arbeta sig igenom det och borsta bort gruset och resa sig. Från någonstans, troligtvis min kompis Sofia E, kom ett flow och jag satte mig framför datorn vid köksbordet och satte igång med rapporten till skolan. Den som jag skjutit upp inte bara en gång utan i ungefär åtta veckor eller så. Klockan gick och när den närmade sig halv midnatt var elva sidor inklusive försättsblad och källförteckning och bilagor producerade. En så skön känsla! När jag vaknade på lördagen kände jag faktiskt att ett stort stressmoment hade försvunnit och efter lite frukost inledde jag en storstädning. Tittade på två klassiska svenska tonårsfilmer (Bert - den siste oskulden och Eva&Adam - fyra födelsedagar och ett fiasko) medan jag och KillIt Bang gjorde Rent hus. När jag var klar strålade solen och årets första riktiga sommardag hade kommit!
Några ljuspunkter fanns det under förra veckan. På onsdagen hade jag besök av min lia-samordnare, vi hade ett bra samtal och båda parter verkade nöjda med min praktik. Det känns bra! Efter jobbet blev jag hämtad av mamma och pappa och vi åkte på en liten utflykt till Västerbyn. Tacomiddag, korsord och en skön bypromenad. Dagen där på regnade det. Vi lagade mat och firade mormors födelsedag. Hampus-familjen kom på eftermiddagen och vi åt en mycket god middag med årets första rabarberpaj till efterrätt! Mums! Mormor blev för övrigt väldigt glad för vår födelsedagspresent, 12 stycken tallrikar som hon tyckte mycket om. Hon blev rejält överraskad! Det var roligt att fira hennes födelsedag på plats, alltid mysigt att vara där i huset och sömnen fungerar alltid där uppe i skrubben. På vägen hem åkte vi förbi min fasters nya hus i Garpenberg, ett superfint litet hus precis vid en sjö. Där blir det fint att hälsa på sommar!
Dessutom passade ju den där textraden väldigt bra just nu. Förra veckan kände jag ett stort hopplöst grått moln sväva ovanför mitt huvud, ingenting kändes särskilt motiverande och stressen gjorde sig påmind. Både genom den kollektiva stressen på jobbet och för att framtiden tornade upp sig framför mig. Träningen uteblev, magkatarren kom och gick och stegen uppför trapporna kändes tunga. När fredagen kom var jag säker på att fredagkvällen skulle bli en sån där ensam, trist sak utan någon som helst förståelse för att människor roade sig. Och det är då det plötsligt slår till, det är då det plötsligt går att arbeta sig igenom det och borsta bort gruset och resa sig. Från någonstans, troligtvis min kompis Sofia E, kom ett flow och jag satte mig framför datorn vid köksbordet och satte igång med rapporten till skolan. Den som jag skjutit upp inte bara en gång utan i ungefär åtta veckor eller så. Klockan gick och när den närmade sig halv midnatt var elva sidor inklusive försättsblad och källförteckning och bilagor producerade. En så skön känsla! När jag vaknade på lördagen kände jag faktiskt att ett stort stressmoment hade försvunnit och efter lite frukost inledde jag en storstädning. Tittade på två klassiska svenska tonårsfilmer (Bert - den siste oskulden och Eva&Adam - fyra födelsedagar och ett fiasko) medan jag och KillIt Bang gjorde Rent hus. När jag var klar strålade solen och årets första riktiga sommardag hade kommit!
Några ljuspunkter fanns det under förra veckan. På onsdagen hade jag besök av min lia-samordnare, vi hade ett bra samtal och båda parter verkade nöjda med min praktik. Det känns bra! Efter jobbet blev jag hämtad av mamma och pappa och vi åkte på en liten utflykt till Västerbyn. Tacomiddag, korsord och en skön bypromenad. Dagen där på regnade det. Vi lagade mat och firade mormors födelsedag. Hampus-familjen kom på eftermiddagen och vi åt en mycket god middag med årets första rabarberpaj till efterrätt! Mums! Mormor blev för övrigt väldigt glad för vår födelsedagspresent, 12 stycken tallrikar som hon tyckte mycket om. Hon blev rejält överraskad! Det var roligt att fira hennes födelsedag på plats, alltid mysigt att vara där i huset och sömnen fungerar alltid där uppe i skrubben. På vägen hem åkte vi förbi min fasters nya hus i Garpenberg, ett superfint litet hus precis vid en sjö. Där blir det fint att hälsa på sommar!
Jag har haft besök av Fia idag och hon har hjälpt mig med att färga håret. Det behövdes och nu är jag mörk igen, det hade blivit för tråkigt med massor av utväxt. Skulle väl behöva klippa mig också men det får vänta ett tag till. Fia är bäst på att färga mitt hår! Tack! Nu är det bara en vecka kvar på praktiken, min ena handledare har åkt på semester, hoppas på att vi klarar oss ändå. Ska bli spännande att få utvärdering i slutet av veckan! Kommer sakna det där stället också, men är väldigt glad över att ha mitt första jobb på en vårdcentral. Speciellt en som ligger på en så fin plats! Apropå fina platser har jag och Storpäls pratat lite idag, det verkar som att vi har ungefär samma målbild just nu. Ett varsitt fast jobb och en lägenhet och gärna några jobbarkompisar att umgås med på helgerna. Jag har drömt lite på Hemnet och det bästa är att vi dessutom har samma platser som mål. Det lär inte bli någon sunkig hyresrätt i någon förort till Stockholm, det är ett som är säkert. Det är en skön tanke. Undrar vart vi är om ett år?
Kram till er!
2 kommentarer:
Du är en modig och strong person. Mera Mora träsk kommer här; "Jag kan inte gå runt det, jag kan kan inte gå över det, jag måste gå igenom det.... " Soliga mammakramar!
"mamma sa/ta ledigt idag/åk ut och fiska så blir du glad" Det är vår och Vitabergspredikan är att rekommendera i allas stereoapparater! Sundström är som bäst den här årstiden. Puss!
Skicka en kommentar