Bihålor bortskänkes!

Bihåleinflammation pågår!

Ledsen bloggen att det har blivit så här, men bihåleinflammationen har slagit till med fullt kraft och motivationen till någonting annat än att försöka andas normalt har varit låg. Jag avskyr, kanske rent av hatar, att vara sjuk. Jag som alltid skrutit (skrytit? skrytt?) om hur snälla mina förkylningar är, där fick jag för det. Pratat med en sur sjuksköterska som tyckte jag skulle skaffa mig feber, övertygat sjukvårdsrådgivningen om att ge mig en jourtid och träffat en doktor i ungefär 1 minut som gav mig Nasonex i några veckor. I NÅGRA VECKOR! Om det här inte börjar ge med sig snart blir jag galen. Jag ska INTE vara sjuk på Kristinas bröllop den 26e maj. Så är det bara. Ska knarka Nasonex och Alvedon/Ipren/Sinova/C-vitamin och allt annat jag kan hitta i meducinväg. Så där, nu har jag fått ur mig det och kan fortsätta.

Dagarna de går och går, efter varandra, måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag. Så känns det just nu och det är svårt när man som jag är så dålig på att skriva upp saker i min kalender att komma ihåg allt som händer. Nåväl, när vi kommit hem från Amsterdam hade vi en riktig vilodag. Vi myste omkring i snuggleoutfit mest hela dagen och lät det också vara så. På lördagen gick jag upp tidigt, packade ihop en liten packning och satte mig på bussen till Hedemora för en alldeles utomordentlig helg. Jag, Mia, Becca och Annica hade planerat en egen möhippa till vår Nina och jag mötte upp tjejerna i Hedemora. Jag landade en stund hemma i Daniels, fikade lite och satt och pratade innan det var dags för förberedelserna nere i Mas. Vi packade champagne och jordgubbar och åkte iväg för att kidnappa den intet ont anande. Och jag tror faktiskt hon blev rejält överraskad. Vem skulle inte bli det när fyra stycken rosaklädda personer med strumpbyxor över huvudet kommer rusande mitt i vägen? Hon fick byta om till en särdeles snygg outfit och sedan tog vi en hysterisk biltur, som Nina klockrent liknade vid en 15 år tidigare roddbåtsfärd, åt fel håll mot Dormsjö och Lisa Swahn för frigörande dans och massage. På helt perfekt seriositetsnivå hade vi mysiga timmar med många skratt och till slut låg vi och sov i en hög på golvet med rosenblad kastade omkring oss. Tack Lisa! Därefter biltur hem igen, varma och svettiga, med ett stopp i Stjärnsund där Västerbybladet sålde som smör i solsken. På eftermiddagen/kvällen gjorde vi tilltugg, drack vin och pratade. Det var så härligt och så väldigt roligt att träffa de här tjejerna, jag kan inte ens minnas när vi umgicks bara vi senast och jag kände mig så glad att få vara med. Det är roligt att upptäcka att ens lilla krets innefattar så många kloka och vackra och bra personer, om än man inte träffas eller umgås nära eller ofta, som det går att prata med som om åren inte har gått. Till middag lagades det dumplings med olika såser, det var roligt och väldigt gott! Kvällen fortsatte länge, skratten var många och samtalsämnena föll sig naturligt. Mycket bröllop, mycket relationer, en hel del barn, en hel del annat och ganska typiskt tjejigt. Men ack så kul! Nu ser vi fram emot bröllopet. Jag klickade hem den finaste ljusgröna klänningen häromdagen och bortsett från en liten liten detalj satt den så fint och passade så bra till mina blommiga skor. Kom nu värmen!

Och för övrigt är det jobb, på båda våra fronter och det är ju som det är. Kul när lönen kommer, mindre roligt när jobbet hela tiden krockar med annat. Det sociala livet blir ju lite lätt lidande. Tråkigt! Tur det finns små glädjeämnen; som att hitta en fantastisk klänning till bröllopet, upptäcka att Fix universal polermedel funkar bra till att putsa vita sneakers med, som att träffa syskonbarnen, vara en dag i Västerbyn och att Anders snart firar födelsedag. Och naturligtvis, Anders tålmodighet och ständiga leende när jag ramlar ner i hopplöshetens svarta hål. Tack älskling! Idag fick jag också reda på att armén på jobbet inför sommaren kommer bli awesome; jag, Malin, Ullis, en till Jonna som är student och så en kille från resursen om jag förstod det hela rätt. Vi kommer att rocka akutmottagningen, trots nytt journalsystem och IP-telefoni. Vi kanske borde göra en skylt att sätta upp på dörren när vi jobbar tillsammans. Upp till kamp emot gnället! Det gäller att inte låta gnället smitta av sig utan istället använda rasterna och till att resa på sig, sträcka ut sig, ta lite frisk luft, kanske äta något mellanmål och sen börja jobba igen. Det kommer att bli grymt! Om vi spelar våra kort rätt kanske vi kan ta över helt... Haha!

Mängder av kramar från hon som skänker bort sina bihålor alldeles gratis!

Och så naturligtvis, massa kramar och tankar till mormor.

Amsterdam

Vår första resa tillsammans!

Jag och älskling har varit i Amsterdam! I slutet av april gick vi upp klockan fem och tog Toyotan (som för övrigt bara hade gått 500 mil när vi köpte den och nu gått ungefär 1000, rätt bra för en snart 12 år gammal bil. Tror vi behåller den ett tag till) ner mot Arlanda. Vi körde bara fel en gång. Jag hade följt i min mammas fotspår och gjort finfin bilfrukost med smörgåsar, drickyoghurt och choklad. Mysigt att åka bil ihop! Flygresan ner gick bra, snabbt och lätt var vi framme på Schipol och hittade tåget in till Amsterdam och hittade Frida ganska omgående. Härligt! Vi gick genom folkmassan hem mot Frida och Christians lägenhet, stackars Anders fick släpa upp vår hysteriskt tunga väska 5 trappor och ramlade trötta ner i soffan. Min klassiska reströtthet infann sig och efter att ha sett oss omkring en liten sväng, handlat middag, läst guideböcker och skickat iväg F&C på konsert, gått ut en liten stund till och kommit hem igen somnade jag redan före klockan 10. På vägen hem köpte vi efterrätt, chokladpudding och chokladkexpinnar som var tokgoda. Vi var ju tvugna att utforska godishyllan i livsmedelsaffären! I den kanske kallaste lägenheten ever, ledsen Frida men det var kallt och jag går inte så bra ihop med kyla, gjorde det ingenting att dela liten säng och ett täcke med darlingen. Blev lite nervös att vårt hotell också skulle vara kallt, men ack så fel jag hade. På tisdagens morgon besökte vi Anne Frank Huis, en mycket märklig upplevelse och lite svårt att ta in att det faktiskt var i just det huset som familjen Frank faktiskt gömde sig i nästan 2 år, men ett fint museum och mycket tänkvärt. Vi slapp köa och den trenden skulle hålla i sig under alla dagarna, skönt! Vi gick och tittade lite på alla de fina gatorna och i några skyltfönster. På vägen hittade vi Venustempel Sexmuseum och dit var vi ju tvungna att gå. Efter en äppeljos och en stor cookie så traskade vi in på ett ganska föråldrat och smått nedgånget museum, men vi hade roligt och 40 kronor i inträde var det ju värt. Kanske inte det museum som får mest statsbidrag. Hihi. Framåt eftermidagen bar vi ner vår tunga väska för de 5 trapporna och tog spårvagnen till Museumplein och checkade in på ett suveränt hotell, Conscious Hotel. Med hiss och varma, sköna rum med stor säng och mjuka täcken trivdes vi som fiskar! Supertrevlig personal och jättegod frukost (som var värd sina pengar) och fint läge. Här bodde vi snabbt in oss. På kvällen letade vi oss fram till en finfin italiensk restaurang, Il Palio (någon typ av hästtävling). Jag åt en jättegod pizza med banan, ananas och persika (!) på och Anders provade en blandad pasta som var gudomlig. De hade Lambrusco d'ell Emilia och det var gott. Här satt vi länge och bara myste men hann också med att prata om en hel massa. Härligt! Efter middagen gick vi en sväng på stan och såg oss omkring, utan att bli övercyklade och intog en riktigt god efterrätt på ett litet konditori. Hallonte och rosa donut med vit choklad respektive kaffe och någon sorts chokladbomb. Mums!

Onsdagens utflykt kräver nästan ett eget litet bildinlägg, då Anders förvandlades till naturfotograf och tog ungefär 500 bilder på djuren. Vi besökte Artis Zoo som låg mitt inne i staden, eller åtminstone bara några spårvagnshållplatser bort. Man kan ju säga vad man vill om djurparker och visst såg vi några djur som nog skulle må bättre av att få somna in, men å andra sidan, för kunskapen och i utbildningssyfte så tror jag det är bra att det finns. Som Hockey sa; några djur får lida för att fler ska få finnas kvar. De som bor i djurparken får vara det som gör att kommande generationer vill ha kvar dom. Sen hoppas jag ju naturligtvis att djuren sköts om ordentligt och att de tas om hand på ett bra sätt. Detta om detta. Vi såg mängder med djur och tillbringade över 6 timmar i parken, som tur var laddade med springskor och regnkläder. Vi tittade på bland annat fåglar, apor, kameler, elefanter, tapirer, någon form av lama, en gorillahanne, några söta apbebisar, myrslokar, en jaguar, en afrikansk vildhund, lodjur, fiskar, reptiler och fjärilar. Lejonen var roliga att titta på. Vi hade en superhärlig dag tillsammans där i parken. Tack mamma och pappa för bidraget! Efter djurparken letade vi upp en väderkvarn som var ett bryggeri, här provade vi 5 sorters öl (god!) och fick ett tips om en byggnad som vi inte hann titta på. Lite lätt berusade åkte vi hem till hotellet och värmde upp oss efter den långa dagen ute. På kvällen tillbaka till Il Palio, på grund av den goda maten, priset och vinet och hade ytterligare en mysig kväll med pizza och pasta. Yummy!

På torsdagen åt vi en lång frukost (mackor med Nutella är en underskattad godhet) på hotellet, jag tyckte det var värt att betala för att slippa jaga rätt på någonting att äta på stan efter att vi checkat ut och Anders höll nog med. Vi duschade och packade ihop oss, inte för att vi egentligen hade lust att checka ut, för att dra oss tillbaka hem till F&C. Upp igen för trapporna, lite kaffe och lite småprat. Frida tog med oss på en promenad genom stan och visade oss det stora biblioteket, en häftig byggnad med många våningar och härlig utsikt över staden. Vi promenerade omkring mest hela dagen och det blev sisådär med matintaget. Efter att ha gått och gått och gått utan något vidare mål tröttnade jag, men med Anders goda vilja och stora hjärta blev det bra till sist. Vi parkerade oss på fiket på hörnet vid Fridas lägenhet, jag åt en muffins med hallon och färskost och drack chailatte tills allt kändes lite bättre. Till slut var det dags att återigen släpa ner väskan och dra oss till tågstationen och vidare till Schipol för hemfärd. En snäll man bytte plats med Anders så att jag fick sitta bredvid honom även på hemresan. En lång nattkörning efter att ha lite lätt tappat bort bilen och vi var hemma igen. Vi hade klarat vår första utlandsresa tillsammans. Lärdomar inför kommande storstadssemestrar; ät ordentligt med lagom jämna mellanrum, gör ordentliga planer för varje dag (bättre att ta bort saker än att i panik behöva lägga till), sitt ner då och då. Läs på mycket innan, men inte för mycket. Bilda egen uppfattning oavsett andras inställning. Nu vill vi ut och resa mer men nästa resa går till värmen på Rhodos i september, det ska bara bokas och i sommar tar vi en utflykt till Kolmården för nya djur!

Amsterdam var en mysig stad, vi gick omkring med risk för våra liv på grund av alla cyklar som inte stannar för något, med många fina hus att titta på. Inte ett enda var det andra likt. Människorna var väldigt trevliga och hjälpsamma, spårvagnarna gick smidigt att åka omkring på. Vi åt inga lyxiga middagar, provade inga våfflor (däremot pommes med majonnäs efter vår ölprovning, det var gott) och shoppade ingenting, men vi fick fina dagar med solsken och lite regn och massor av tid att ta hand om oss och kärleken. Lycka!