Bakläxa

Hej!

Jag tror att min blogg skulle kunna få pris i kategorin "Uppdateras mer sällan än ofta". Det är ju tur att jag i min beskrivning har skrivit att jag uppdaterar med jämna och ojämna mellanrum... Såg i listan att det bara är skrivet ett inlägg i månaden under hela sommaren. Inte okej! Nåväl, det är väl dags att uppdatera nu då iallafall, när det är ny månad och jag har en ledig dag. En ledig dag som ska spenderas först i väntan på att tvättmaskinen ska snurra klart och med lite småplock här hemma. Konstigt att det aldrig tar slut, plockandet och pysslandet. Mitt kök har jag insett är ett hopplöst fall, det är konstant i behov av städning/diskning/plockning, kanske är det som syster Large säger, det är ett Sisyfosarbete. Får se det som att vi faktiskt använder vårt kök till det man ska använda det till, matlagning. För lagar mat gör vi faktiskt, matlistor skrivs och mat handlas och matlådor byggs ihop varje dag med nyttig och genomtänkt mat. Det fungerade så bra när vi satte igång att vi fortsätter nu under hösten. Igår till exempel hade vi med oss en sallad med melon, tomater, gurka, machésallad, fetaost, vinägrett och lufttorkad skinka till. Blev kanongott och såg jättefint ut!

Igår fick jag en liten svacka. Har under den senaste tiden känt hur jag börjar stelna ihop, tappa all definition i kroppen, känna hur kroppen inte passar ihop med hur jag vill känna inför den. Tidigare har jag ju alltid hittat tillbaka till träning efter uppehåll, men den här gången har det inte gått alls. Ingenting har lockat, jag har promenerat på sin höjd (både som motion och som huvudrensning, ibland i sällskap med Anders och då är det som bäst) men inte fått den berömda ändan ur vagnen och tagit reda på vad jag vill göra. Förklarade situationen för Anders och han förstod, han såg till att plocka upp mig över ytan igen genom att få ner mig under ytan. Genom att föreslå simning, klicka in sig på Maserhallens hemsida och börja titta på priser, fick han den stora ångestklumpen i magen att ge sig av. Och så plötsligt kändes inte allt så hopplöst längre, för jag älskar ju att simma. De har öppet bra tider och dessutom finns det ju lite träningspass där i hallen också (BodyBalance bland annat vilket jag tror skulle vara bra). Och när det var bestämt log jag igen och konstaterade återigen att jag verkligen behöver Anders. Så idag ska jag till Maserhallen på eftermiddagen, ser redan fram emot det!

Sommaren gick ju förbi ganska obemärkt i år, såg en status på Facebook här om veckan där personen ifråga konstaterade att hon failat på årets sommar och nu ska satsa på en grym höst och vinter. Jag kunde bara hålla med. Sist jag uppdaterade bloggen hade jag höga förhoppningar om bad och mer sommaraktiviteter, men det blev inte så alls. Då jag jobbat hela sommaren känner jag väl inte riktigt att jag har utnyttjat hela den där sommargrejen. Badat har jag knappt gjort, jag som älskar att bada ute på sommaren. Och nej då, jag är inte särskilt bitter över det, för nu vet jag ju att det kommer en härlig höst (september är här och ja, en liten liten touch av krisp i luften har jag känt) och kanske kan vintern bli den vintern då jag lär mig åka snowboard, har snöbollskrig och åker pulka. Det kommer nya somrar och framtiden lär nog se till att jag får vara ledig och kunna utnyttja sommaren tids nog! Höst och vinter, come on, let's play!

Så nu är det alltså september. För bara ett år sen (känns som en evighet) var jag på väg till medelhavet och stora båten. Kan inte riktigt förstå att det bara är ett år sen, att det kan hinna hända så mycket på ett år. Och nu är det här livet det mest självklara (fast det är det inte alltid, minst ett par gånger i veckan slås jag av hur konstigt det är). Hösten börjar närma sig, jag ser fram emot den. Jag har gett mig in på en av mina största utmaningar nu, jag ska göra allt jag kan för att ta körkort. Läser teori så fort jag kommer åt och ska släpa med mina päron på handledarkurs (kanske även Johan om vi kommer överens och inte blir osams) och om allt går enligt planen så blir det intensivkurs i november någongång. Så gissa vad jag önskar mig i födelsedagspresent? Jag har fått prova att köra två gånger, första gången fick jag helt rätt känsla, nämligen "det här är ju kul, bara lite lite läskigt, det kanske inte är omöjligt för mig". Andra gången var det mörkt och lite läskigare, men lyckades att svänga runt ett hörn och komma upp för en liten backe. Det finns nog hopp!

Körkortsteoriplugg, körlektioner, jobb till nyår, simning, BodyBalance, sista säsongen av Nip/tuck och sen börja med True blood, mycket film, UFC, födelsedag, dans på Flamingo med älsklingen (vi är snygga ihop på dansgolvet), höstlöv, Stockholmsweekend, Spamalot på Oscarsteatern, Halloweenfest och första snön. Hösten 2011.

Halvtid.

Mitt i sommaren.

Idag är det måndag, det är den 18 juli och jag tror väl att man kan räkna det som mitten av sommaren. Hittills måste jag säga att den har varit bra, även om dagarna med strandhäng kan räknas på ena handen. Tror jag ska satsa på det där med semester nästa år. Vår festivalvecka var verkligen toppen, vädret visade sig som vanligt från sin bästa sida och skratten har varit många. Massor av människor överallt, mängder av bra konserter, festivalmat, drinkar, festivaltröjor, musik från Johans balkong och massor av mys tillsammans med fina Camp Gunnel (ingen nämnd, ingen glömd). Veronica Maggio, Bad Religion, Daniel Adams-Ray, 30 seconds to mars, Dollykollot, Oskar Linnros, Maskinen, Petter, Prop Dylan, Håkan Hellström, Organismen, LoopTroop, Kapten Röd, Mariachi el Bronx, Stures Dansorkester och säkert en hel hög till som jag har glömt. Hela festivalen avslutades i Liljeqvistska parken, efter några favoritlåtar med Håkan Hellström gick jag bort emot Tropico-scenen och träffade min finaste och lyssnade på lite lokal men samtidigt amerikansk oldschool hiphop med Prop Dylan. På kullen i parken väntade Anders, vi satt tätt ihop och bara njöt av att vara tillsammans och av att ha haft en fantastisk festival. När konserten var slut gick vi hem till Camp Gunnel och inledde årets episka efterfest tillsammans med de tappra och cyklade så småningom hem klockan halv sex genom ett stilla sovande Borlänge. 2012 är redan en succé genom att de redan släppt Lars Winnerbäck och Hoffmaestro. Biljetter köpes snarast.

Då ska vi se vad som är kvar den här sommaren. Jag är otroligt sugen på att åka bort någonstans, men förstår ju också mycket väl att jag får vänta med det med tanke på mitt jobb. Som sagt tidigare, hoppas på semester nästa år (lite mer än en vecka under Peace&Love). Jag jobbar mestadels dagtid vilket ju är skönt. Anders kommer vara borta från mig i 2 veckor, han och Johan ska åka till Turkiet, jag undrar jag hur det ska bli. Så länge sen vi var ifrån varandra så länge, förhoppningsvis går tiden fort även då. Får se till att översocialisera med övriga världen så hinner jag nog inte tänka så mycket. Förra sommaren åkte han ju till London och Barcelona, redan då var det jobbigt att han var borta och då hade vi känt varandra i typ två veckor. Haha. Jag vill också åka bort, nästan var som helst egentligen men gärna någonstans där det är garanterat varmt. Så skönt det vore, med lite tur så kanske det går till hösten.

Nu är det måndag eftermiddag, jag har en ledig dag men har redan hunnit handla mat med mamma, lagat lunch till Anders, hälsat på syster och systerbarnen i Underberg och tvättat. Är inte så bra på att vara ledig. Ska dessutom träffa Sofia och lilla Ella om någon timme, sen är det promenad som gäller (promenadregim och nyttig lunch/middag har införts i det Sjögren-Smedska hemmet, som ett test för att se om det påverkar midjemått och trötthet alls) och sen skulle visst darlingen spela TV-spel med Adde. Kan tänka mig att ligga och halvsova i soffan under tiden. Jobba fyra dagar den här veckan, sen har vi äntligen en ledig helg ihop. Fira farmors födelsedag är det enda som står på programmet och eventuellt en liten middag på lördagkvällen. Först och främst, sovmorgon tillsammans. Det är så sällan det händer att varje gång blir extra speciell. Älskar att bara få ligga kvar i sängen tills hungern slår till, få göra frukost och flytta över till soffan och något avsnitt av Nip/tuck. Lycka!

Lycka för övrigt kan stavas promise ring, ett fenomen jag lyckades googla fram och som du kan läsa mer om här efter att Anders på söndagen den 3 juli öppnade en liten svart ask och visade två jättefina enkla silverringar. Det var inte en regelrätt förlovning, men han ville att det ska synas att vi hör ihop och jag blev alldeles varm i hjärtat. Han är så fin och gör mig så lycklig. Efter att ha bytt storlek till en mindre gick det väldigt fort att vänja sig vid att vara ringmärkt. Och naturligtvis vill vi både förlova oss på riktigt, med dyrare ringar och förlovningsfest och bröllop inom ett år, men det här kändes som ett bra första steg. För hör ihop, det gör vi, det är ett som är säkert.

Hoppas du har en skön sommar!

Kärleken är här!

Peace and love, a festival downtown!

Nu är det den 27 juni. I morgon öppnar armbandsutlämningen för årets upplaga av Peace&Love. Och gissa om jag är glad att jag inte behöver bo i ett tält utan har tillgång till hela min garderob, alla mina skor, mitt kylskåp och min egen säng! Redan idag, och säkert under helgen, har stan börjat fyllas med människor med stora ryggsäckar, festivalklädsel och förhoppningar om en finfin festival. Tycker det är helt underbart att festivalen är så stor och verkligen gör Borlänge till en plats man vill åka till. Och inte bara till en stad där man stjäl väldigt mycket cyklar... Och speciellt roligt är det att det redan är ett år sedan förra festivalen, att tiden har gått så oerhört fort och att jag i år har alldeles för många människor jag vill umgås med hela tiden. Det är tur att det är många dagar och många timmar som ska fyllas med vänner och upptåg, då hinner jag med alla. Grillfesten hos Frida är ju en klassiker som inte får missas, trots att Timbuktu spelar ytterst dåligt tidigt redan på fredag eftermiddag. Nåväl, man kan inte få allt. Jag och Rebecka spenderade många timmar på Kupolen idag för de sista inköpen: ett par jättefina Pumaskor, ett vitt linne till ett hemligt uppdrag, festivalgodis, ett par lite större shorts och lite annat smått och gott. Behöver jag säga vätskeersättning?

På tal om vätskeersättning, midsommar 2011 går till historien som den mest ambitiösa på många år. I Kvarnsveden gick det alldeles utmärkt att hitta både björklöv och blommor till två kransar till midsommarstången. Vi ställde upp två partytält, dukade upp långbord och inledde årets midsommarfirande med Gustafs två olika sorters shots. Björklöv och hinkar med blommor införskaffades och vi gjorde den sötaste midsommarstången ever. Pojkarna tvättade ett par kilo färskpotatis, Andreas satte frivilligt igång att baka rabarberpaj (innan han åkte iväg för sillinhandling och blev borttappad på ICA Maxi) till allas glädje och vi åt sill, potatis, lax, knäckebröd och en god sallad med fetaost medan köttet långtidgrillades på grillen. Thomas hade ordnat med ordentlig snaps och vi hoppas att det är nyttigt för nånting med kryddat brännvin. Nåväl, några av de små flaskorna var faktiskt helt okej. När köttet var klart åt vi ett tag igen. Som någon sa; aldrig förr har så få ätit så mycket. Till efterrätt klassisk jordgubbstårta och så var midsommarmaten komplett! Stämningen var på topp, skratten många och till allas glädje; solsken! Finaste midsommarklänningen satt på hela kvällen och jag behövde inte ens ta på mig det tredje ombytet (som iochförsig hade varit awesome, grå kostym med babyrosa överdel). När solen hade gått ner, partytälten fällts ihop och kvällen hade kommit satte vi in oss i vardagsrummet. Det spelades spel och kreativiteten var hög. Vårt senaste favoritspel är Creationary, som Pictionary fast med legobitar. Det är helt underbart och väldigt svårt, men vi är duktiga som lätt kan se att två gråa bitar är en tv och ett gäng röda bitar som flyger omkring lite är en vulkan. Festen fortsatte med mycket prat och skratt ända till värdinnan bytte om till pyjamas. Då tog vi cyklarna och cyklade genom Borlänge en varm juninatt. Fulla av endorfiner och lycka. En helt underbar midsommarafton! Och dessutom, en finfin uppladdning inför Peace&Love och lite invigning av Thomas och Thérèse trädgård. Legendary! Visst ja, mitt lag vann visst över Anders lag i kubb. Viktigt viktigt!

För ett år sen jobbade jag i Djurås, laddade också upp för Peace&Love, men visste inte vad som komma skulle. Då hade jag dock mitt bästa entourage vid min sida, Borlänge hade verkligen börjat känna som hemma och det skulle bli en vecka full av adrenalin och endorfiner. Hoffmaestro och Rootvälta inledde min festival den gången och någonstans där i publiken stod Anders, helt ovetande om att jag var där. Så här i efterhand känns det oerhört märkligt att de små små detaljerna gjorde att vi till slut träffades. Att jag och Elin gick på Amanda Jensen och att Anders tvingade dit hela sitt entourage som egentligen inte ville gå. Att de ställde sig precis agom långt fram så att han upptäckte mig. Hemska tanke på att det inte hade hänt! Vi är ganska säkra på att det var meningen att vi skulle vara på samma plats på samma ställe, så det var nog oundvikligt, men ändå. Nu har det gått ett år och i år har vi bådas entourage på armlängds avstånd och förhoppningsvis kan vi bygga ihop dom på något sätt. För nu är det dags, nu släpper vi allt och bara njuter av att vi är väldigt många människor som tycker väldigt mycket om varandra och som har väldigt många drinkar och ölburkar att dricka upp och av att ingen av oss, i år, behöver ta ansvar för någon annan än oss själva. För trots allt, biologisk klocka och åldersnoja och bebislängtan, så är det otroligt skönt! Fred och kärlek!

Jag kan inte låta bli att undra dock, vad skulle bror min tyckt om festivalen? Skulle han gått och tittat på gamla favoritband, träffat sina musikerkompisar och druckit öl? Kanske spelat på någon liten (stor!) scen? Skulle han ha tyckt om det eller hållit sig borta med hundarna? Jag vill hoppas på det förstnämnda, att musiken skulle varit viktig, det skulle kännas bra i hjärtat. Vi säger så. Vi säger helt enkelt; rock on, bro, where ever you are. Always in my heart.

Hå hå ja ja -

hör vad det blåser i trä'a idag!

Nu var det en stund sen igen. Jag tycker tiden inte räcker till någonting längre! Känns lite som jag håller på att missa våren, med alla dofter, vackra syrener (häggen missade jag helt tror jag) och alla vackra gröna nyanser. Fast jag har ingenting emot att veta att sommaren ligger framför oss och den här vårstormen som har dragit in ska väl ta slut någon gång hoppas jag.

Den 9 maj, efter fem dagars dunderförkylning som faktiskt fick mig sängliggande, tog jag med mig Sara och åkte iväg på en veckas välbehövlig vilosemester till Nidri, Lefkas. Efter en lång dags resande som började med en lång natt på Arlanda (tack och lov för Taxfree med nässpray klockan 5) kom vi fram till Georgio Palace och vi kämpade stenhårt mot tröttheten. Efter veckans första grekiska sallad däckade vi vid 7-tiden och sov hela natten. Det var välbehövligt och vi kunde inleda med en dag på stranden. Yr.no hade lovat halvbra väder, med regnskurar och lite lägre temperaturer, men vi vaknade till en så där 25 grader någonting och ett hav som inte precis blev kallare ju längre veckan gick. Vi knallade till stranden och hittade en trevlig engelsk dam som vi fick låna solstolar av hela veckan, får skicka dit mamma med ett tackkort när de åker dit. Vi hade en jättehärlig vecka, åt mängder av god mat (Apollon taverna i Nidri är ett säkert kort om man vill ha god mat och fantastisk service, bara ett tips), läste böcker, lyssnade på underbara Veronica Maggio, badade, solade (solskyddsfaktor på, jag hade färg när jag kom hem, det är rekord, så nu får ju gärna solen komma här hemma också!), drack fanta och rosé och åt chips. Dessutom promenerade vi till vattenfallen, åkte till Meganissi och kunde inte se oss mätta på havet och båtarna, åkte en kort tur till Lefkas stad och tittade på lördagslediga greker och shoppade INTE och så hejade vi fram Eric Saade till en tredjeplats i Eurovision med helt otroligt goda chiliburgers och cocktails (Mojito, Strawberry Banana Colada och Caiprinoska). Jag ville inte alls åka hem därifrån, som damen i en av butikerna sa "You can stay, we'll get you a a job", hade lust att stanna kvar. Jag älskar verkligen havet och värmen och maten. Undrar om jag skulle kunna få Anders att vilja bo utomlands... Kan ju börja med att boka en vecka till i september och försöka övertyga honom. Captain Stavros såg ju ut att vara ett fint hotell, eller hur Sara?

Det jag är lite ledsen över att jag missade var min fina häftiga mormors födelsedag och mina morföräldrars bröllopsdag,de har varit gifta forever. Om jag inte hade varit lika snabb på beställningsknappen på Apollo... Har sett bilder och film från det stora firandet, så jag vet åtminstone att hon blev ordentligt uppvaktad. Med sång (mina fina kusiner, moster och Kalle sjöng finfin Dagny-version och Syster Medium hade också skrivit en sång), mycket musik, vals på dragspel, mat på Brukshotellet och i princip hela stora familjen runtomkring. Smörgåstårtan såg ju inte helt fel ut heller och jag har hört rykten om maränger! Jag hade väldigt gärna varit där, men ibland är handen snabbare än huvudet. Ett stort stort grattis i efterskott kära mormor, du är bäst!

Då ska vi se, vad har vi mer haft för oss då? Jag har lärt mig spela TV-spel (Super Paper Mario för Wii) och inser att det finns ett sätt för mig att stänga av och inte tänka, det som jag inte trodde att jag kunde. Nu vore det väl säkert mer politiskt korrekt att gå ut i skogen eller meditera, men det får duga. Försvann rätt många timmar när jag väl började, hehe. Vi har dessutom köpt oss en bil, eller Anders har köpt sig en bil, en fin liten pärla till Toyota Avensis från 2000 som gått ungefär 5600 mil, jättefin. Det gillar vi och ser fram emot lite bilsemester någonstans i landet till sommaren. Bara såna enkla saker som att kunna åka till Västerbyn lite kvickt till och med efter jobbet, åka till Underberg och leka med prinsen och hans söta lillasyster eller till Skräddis för lite grillning blir ju klart lättare. Och ja då, jag ska ta mig det där körkortet. Det SKA gå. Teorin tror jag kommer gå bra, det är mest bilkörningen jag är nervös för. Jag hoppas att jag kommer få en känsla av "det här är ju jätteroligt" när jag börjar övningsköra (mobba mig inte, jag har bara haft lite annat för mig...). Tror jag och min mamma ska ta tag i det här när hon får sommarlov. Som jag skrev tidigare så går tiden så otroligt fort hela tiden, minns ju knappt vad vi har för oss, men jag misstänker att det har blivit ganska mycket Nip/tuck, mys i soffan, någon UFC-gala och mycket jobb. Tror att jag mest njuter av en vardag som fungerar, i vår fina lägenhet där vi trivs så bra i bara varandras sällskap! Måhända har vi tofflat ihop lite, får ta och kickstarta den här försommaren snart. På lördag firar vi Anders födelsedag (i efterskott) med en förhoppningsvis rolig fest hemma hos oss.

Nu är det snart slut på maj, juni knackar snart på dörren och då är det bara en månad till årets stora höjdpunkt. En vecka i kärlekens tecken tillsammans med mina entourage, dels mitt adopterade och mitt alldeles egna med mina fina tjejer. Då lyssnar vi på musik, dricker drinkar, grillar, dansar, sjunger, hånglar och är snyggast i stan. För då är det Peace&Love!

Påsk och uppdatering sedan sist.

Glader påsker!

Idag är det påskdagen, solen vräker ner utanför mitt köksfönster, tvätten torkar i solen och vinden på balkongen och träden runtomkring skiftar redan i fyra nyanser av grönt. Hela världen känns sprudlande och glad, värmen tar verkligen fram det bästa. Tror att alla verkligen längtat, kan inte minnas när jag saknade värmen så här mycket. Jag har varit ledig sedan i fredags, det var så många på jobbet som ville jobba påsk så jag fick slippa. Känns så lyxigt! Idag är det som sagt söndag, påsken har varit väldigt härlig så här långt. Långfredagen inleddes med Melodifestival 2011 på Friskis tillsammans med Sara, ett härligt pass som verkligen tog upp humöret på topp. Vi handlade lite mat till kvällen och cyklade hem i värmen. Anders sorterade papperslådor och jag småstädade lite och bakade bröd. Klockan 16 var det dags för ett pass Fuego, tillbaka till Friskis och sen var det dags för lite påskmat tillsammans med våra vänner. Vår första middagsbjudning blev riktigt lyckad. Sill, ägg, bröd, parmaskinka & melon, sallad med fetaost och tacopaj samt Leilas sega kladdkaka till efterrätt, fylld med vit Toblerone och ljus Polly. Anders syster kom förbi med vår nya sängram också, vi var dock kloka att vänta till dagen efter att bygga ihop den. Påskaftonen började i Underberg med äggjakt och påsklunch tillsammans med syster Medium, Hockey, prinsen, prinsessan och Pernilla. Härlig förmiddag i solskenet (redan dags för solskyddsfaktor och solglasögon, tur jag köpte en ny keps i Valbo!). På eftermiddagen kom Karin och Maria och kollade in lägenheten, de tyckte den var jättefin och det är den verkligen, en riktig pärla i lägenhetsväg. Jag och Anders firade påskafton i varandras sällskap, drack goda drinkar med Bacardi och Likör 43, åt överbliven tacopaj och påskgodis, tog en kvällspromenad i vårvärmen och bara myste tillsammans i vår sköna stora soffa. Och när det blev natt kröp vi ner i nybäddad, nyihopbyggd (bra ord va?) säng som inte gnisslade! Efter 9 ånaders gnissel var det skönt att slippa. Lite nya sängöverdrag och lakan, min TV på väggen och lite foton och ljuslyktor kommer att göra sovrummet jättefint!

Innan jag bloggade om vårt flyttäventyr hade jag visst inte skrivit någonting sedan i slutet av januari. Sedan dess har det ju verkligen hunnit hända en hel del. Pappa har fyllt 60 år, det firades i dagarna tre med god mat och fantastiska biskvier. Samma helg, närmare bestämt den 11 februari blev jag moster igen, till en liten sessa som heter Ebba och är fantastiskt söt. Det har varit många härliga kvällar med våra fina vänner, vi har sett på UFC, firat födelsedagar (Roger, Sara, Johan, Rebecka och Thomas har fyllt år so far), vi har haft några ordentliga fester och firat Rebecka med en chokladfontän med Marabou Non Stop (prova inte det!). Det är ett fint entourage vi har. Under en seg fredag bokade jag en veckas semester till mig och Sara, den 9 maj åker vi iväg till Lefkas en vecka (förlåt mormor, jag var lite för snabb när jag valde vecka, men vi kommer fira dig när jag kommer hem, jag lovar!) för paraplydrinkar, festaost, gyros och shopping. Det ska bli otroligt skönt efter det här minst sagt turbulenta året. Under tiden sedan vi tittade på lägenheten också så har vi naturligtvis flyttpackat, flyttpackat och flyttpackat. Börjat se på Nip/tuck från början och följer fortfarande The event. Jag tycker verkligen om hur livet har utvecklat sig, vardagen bryts lagom ofta med små happenings, mat med olika människor, träning och nu när våren och sommaren ligger framför våra fötter så känns det som att allting är möjligt! (Och nu ska jag inte försköna allt för mycket, jag har haft en stressnivå som inte varit av denna värld, varit irriterad ofta (ångrat mig omgående) och det har varit jobbigt av och till. Jag jobbar fortfarande hårt på det och jag lyckas allt som oftast. När vi hade byggt ihop och fått in våra två badrumsskåp här om kvällen lät jag all stress rinna av mig genom tårkanalerna, satte stora blöta fläckar på Anders vita t-shirt och det var otroligt skönt, fick ligga i hans famn en stund, blev matad med blodpudding och bacon och såg ett avsnitt av Nip/tuck. Sedan dess har allt känts bättre. Jag behöver honom.)

Nu är klockan halv fyra, jag ska kasta i en till tvätt, raka benen och faktiskt försöka mig på att läsa en bok. Anders slutar jobba klockan 19, när han kommer hem blir det mat och kanske lite lite småpyssel innan det blir mera film. Ser fram emot en ledig måndag tillsammans, påsk är en bra helg! Här nedanför har ni några bilder från vår pärla till lägenhet.

Mängder med kramar till alla mina kära!

Pärlan till lägenhet och lite annat

Välkommen hit!

Så kan det gå!

Köksbordet, solsken genom fönstret och mitt påskägg med finaste röda rosen från älsk!

Vår fina säng!



Vi tycker om skor!

Utsikt och klarblå himmel!

Söta Ebba och vårt första påskbord.

Inflyttningshistoria!

Hej!

Här kommer ett väldigt försenat livstecken! Vet att bloggen blivit lidande av den långa långa väntan, den långa envisa vintern och snön som aldrig verkade vilja försvinna. Till slut är vi framme, jag sitter just nu i vår fina lägenhet i den stora soffan och snabbloggar innan det är dags att gå till bussen och jobba en kväll. Förra onsdagen, 30/3, fick vi nycklarna till nya lägenheten och Anders allra bästa vänner tog med sig de stora tålamoden och hjälpte till att flytta. Tror att jag ska införa en ny helgdag detta datum, en dag att fira att de finns. Efter många arga ord blandat med skratt, några tårar, mycket bärande, mycket släpande, packande och stuvande fick vi iväg alla Anders saker till nya lägenheten. Vi byggde ihop soffan och sängen och däckade totalt framåt midnatt. Dagen därpå städade jag lägenheten på Bullermyren, medan min snälla mamma tog hand om min på Östermalm. Jag och Roger fyllde det stora släpet med mitt lilla bohag och stuvade in det också på nya stället. Framåt kvällen hade vi dessutom fyllt upp mamma och pappas kombi två gånger med prylar, påsar, nya lådor, städprylar och gardinstänger. Jag trodde aldrig att det skulle ta slut, tårarna kom ofta och stressen var total. Men, och jag säger men, på torsdag kväll gick jag och mina allra finaste Anders till La Cantina, köpte mat och mamma och pappa kom förbi med nyckeln till min lägenhet. Och så rasade vi ner i vår stora soffa, slog på Nip/tuck och var hemma. Hemma på Tunagatan.

Så blev det fredag, jag besiktade min gamla lägenhet och den fick godkänt och så gick jag hem. Hem till en miljon kartonger, påsar, kassar, säckar med kläder och efter ett stort andetag så började jag packa upp. Kom in i ett fantastisk flow och tiden bara gick. Fyllde på med messmörsmackor och vatten mellan varven. Anders kom hem strax efter fem, vi lagade mat (första middagen bestod av blodpudding, bacon och mammas lingonsylt) och såg på mer Nip/Tuck innan vi fortsatte. Vi packade, skrattade, var irriterade, bråkade, pussades, slängde skräp och hade det riktigt bra. När klockan var halv två tyckte vi det fick duga för en dag. Upp tidigt dagen därpå för frukost och fortsätta packa. Fram till klockan 19 höll vi på och kartongerna minskade en efter en, förrådet fylldes på och Emmauskartongerna också. Fest i Saras nyintagna lägenhet stod på schemat på kvällen och det var så skönt att komma hemifrån och få släppa kartongerna en stund. En flaska Bacardi tömdes, finaste Linnea med flickvännen Karine var med och framåt tretiden gick jag hem efter att min kedja på cykeln hade gått av. Härlig kväll med alla de fina! Vaknade på söndagen och efter en Resorb, lite frukost och mys i soffan gjorde vi det sista rycket och kunde ta emot besök av Syster Medium, prinsen och Ebba (som genom att kräkas på honom nog visade att hon tycker om honom lite, ungefär lika mycket som han tycker om henne. Mitt hjärta blir alldeles luddigt och varmt när jag ser honom med henne....) Tick-tack, tick-tack! Vi fick en jättefin bukett tulpaner och en hammarhaj. Framåt kvällen kom mamma och pappa på mat från La Cantina (igen) och när det bara var vi på söndagen var det stora tunga hästjobbet färdigt. Ungefär 36 timmars uppackning fick oss på plats, gjorde ett hem av en lägenhet och nu är vi äntligen framme. Vår lägenhet är jättefin, vår walk-in-closet kommer bli fantastisk när vi får den helt färdig, köket kommer bli super när kaklet är bytt (det håller visst på att ramla ner, jag fick lätt panik när vi kom in i köket och såg det, vattenskada flög genom huvudet), när vi har varit till IKEA och när alla kartonger är borta. Här tänker vi stanna till den dag vi behöver ett hus.

Välkomna hem till oss, J Sjögren och A Smeds på dörren!